Startsida

  Historia

  Bygde information

  Bilder i byn

  Framtid

  Medlemskap

  Kontakta oss

  Gästbok

Ägare och brukare i Nyland under 300år.

Sammanfattning.

Under sommaren och hösten 2004 började jag spåra Nylandsbor bakåt genom tiden.

Målsättningen var att från nuvarande fastigheter knalla bakåt och på så sätt hitta ägarna och deras familjer. Bakåt begränsas tiden av forskningskunskaperna , framåt 1920-30 beroende på sekretess i vissa arkiv. Det finns oändligt mycket att läsa i gamla arkiv, husförhörslängder församlingsböcker, dop, lysnings och dödböcker mantalslängder och jordeböcker och juridiska arkiv. Då tanken var att hitta tidigare ägare har mantalslängden och före den kvarntullslängden använts.1625 infördes i Sverige sk kvarntullsavgift senare mantalsavgift, en skatt för att finansiera krigen på kontinenten och som sedan permanentades. Alla skulle skatta med vissa undantag, båtsmän skjutsbönder, sjuka och fattiga. Det fanns även undantag från undantagen. Husbönder skattade för hustru och barn över12 år och tjänstefolk. Mantalslängderna var i början ytterst summariska med husbondens namn, övriga som streck i kolumner, men har under hand blivit tydligare och gett oss mer information.1938 togs mantalsavgiften bort men ersattes som vi vet av andra skatter. Pga det primitiva underlaget är barnen i Nyland mellan 1630 till 1695 med några undantag utan förnamn för mig men finns med som dotter eller son. Efter 1695 finns födelseböcker i kyrkoarkivet med namn och datum. Jag har under arbetet med familjer, vigslar och barn använt mig av Ådalens släktforskarförenings CD skiva, Födda vigda och döda i Ådalen. På den finns ca. 300 födda i Nyland mellan 1700 o1920. Under samma period dog drygt 200 personer varav drygt 70 dog före två års ålder. Uppgifterna i CD, n är ju också avskrifter, då jag inte har kollat mot originalhandlingar, kan fel förekomma. Vidare har jag utelämnat dödfödda barn samt barn som dött i späd ålder, om jag uppmärksammat det. Om en familj haft sex barn av vilka tre heter Pehr har jag bara tagit med den tredje. Vad gäller frågan hur man definierar fastigheterna står valet mellan att använda lagaskifte kartans Littera:A B CD eller nuvarande fasighetsnummer där jag fastnat för det senare .Längst upp på de olika fastigheterna står dels ägaren (1920-30) samt nuvarande fastighetsnummer. Vem som bodde i vilket torp är däremot i tidigt 1800 tal och även senare svårt att med säkert yttra sig om. Dessa är placerade under övriga.

Byn.

Vem som var den förste att bosätta sig i Nyland är det ingen som vet naturligtvis. Bara fantasin sätter gränser . I Nijlandh finns det bönder 1535 då skattade Grels o Nijels. (GÄRDER och HJÄLPER pro anno 1535 Mantalath af Wijbilgradh Schijplagh)1571Vid Älvsborgs lösen skattade Håkan Persson och Erik Jonsson. 1613 tredje terminen Älvsborgs lösen skattade Erik Håkansson, troligen förut nämnde Håkan Perssons son. (Älvsborgs lösen kallas de summor som Sverige betalade till Danmark för att återfå Älvsborgs fästning dels vid freden i Stettin 1570 150 000 Riksdaler. Dels vid freden i Knäred 1613 med 1,000 000 Riksdaler.)

Sedan var det mestadels en ägare fram till 1655.På vilken fastighet dessa bodde vet jag inte, men de är placerade på 1:2 och 2:2 rätt eller fel ? Två var man sedan fram till 1784 när odlingarna var så stora att de livnärde fyra familjer. Om vi antar att Nyland betyder just nytt land borde byn vara yngre ä angränsande byar. I 1535 års Mantalat af Wibijgradh förutom Nyland även Dall, Uthensko, Dijnes, Hellestad och Nornerhelstadh men inte Backe Gröde och Mjällom.” Ny” här beror givetvis på vad man jämför med.

1757 antogs storskiftesförordningen som uppmanade till sammanläggning av många små åkrar (och ängar) till större. Förordningen ändrades 1762 och 1783 men målsättningen var densamma.

Storskifte genomfördes i Nyland 1790-91 av lantmätaren Daniel Laurin som upprättade en färggrann och prydlig karta över byns inägor med uppräkning av ägarna , klassificering av marken samt delningsbeskrivning. Kartan visar byns inägor (åker och slåttermark). Marken begränsas av ån mot Mjällom och mot Sörgällsta som idag . En väg gick till kvarnstället en annan mot Dynäs vägskäl ungefär som nu. Vägen mot Mjällom vek av längre österut än, över bäcken uppför på andra sidan för att sedan fortsätta över ån. Laurin tillkallade även jordägarna i Mjällom för att gemensamt komma överens om gränsen mellan byarna :” Då åen ömsesidigt förklarades och erkändes såsom skillnad Byarna emellan, men den så kallade holmen som Nylands byamän nu nyttja kunde de dem ej nu tillerkänna såsom äga under Nyland utan förbehöllo sig att inom nästa vårting giöra sig av gamle män vidare underrättade huruvida åen i forna tider lupit söder om holmen, dock tilläto de Nylands byemän enligt deras åstundan denna sins emellan att fördela”( Ur Lantmätaren Daniel Laurins text på kartan från Storskiftesdelnningen daterad 1791.).Skogen som inte syns på den kartan och som var odelad, bestod av en remsa upp till norra änden av Rösberget där röset ännu kan beskådas, kanske därav namnet? Åren 1830-31-32-33 förrättades örtuga delning i Vibyggerå då fastlades de yttre gränser som ännu gäller för byn. Skogsmarken sträckte sig ända emot Nätra. Allt skedde nog inte friktionsfritt, i kontraktet som upprättades när min farfars farfar kom till Nyland står bla.” och i avseende till den redan öppnade tvist angående jämkning av samfällda skogar med nästgränsande byar bestrides detsamma av köparen med den omkostnad” (Lagfartsprotokoll Nordingrå Tingslags Häradsrätt §36 23 mars 1832).Storskiftesdelningens gränser tänjdes efter hand och man bytte åkrar med varandra för att få det mera praktiskt antagligen , för när sedan lagaskiftesreformen kom till Nyland 1856-59 visste inte jordägarna var dom gamla gränserna gick. OW Morits fördelade både skog och ”inrösningsjord” i fyra delar efter ett noggrant system. Bredden på vägarna genom byn, vem som skulle sköta vissa hagar och grindar, samfälligheter. Delningen gällde även torpen i Drävja, alla tre fick ett sammanhängande skifte. Wedins längst upp kom igång senare. Ingen behövde flytta som skedde i många byar. När man läser protokollet ser man att det löpte inte friktionsfritt, åsikt stod mot åsikt, konflikterna var många men lantmätare Morits medlade så länge det gick sedan läste han ur de förordningar som gällde för lagaskifte och man inrättade sig. Den 23dje Maj1859 hölls det sista mötet, en vägrade underskrift men det verkar ha gått vägen ändå. Nu fick varje jordägare skiften med säkra gränser, man kunde gödsla, så och visste att man fick skörda frukten av sitt arbete. Detta var en revolution för jordbruket

Skördarna blev större och trivseln bättre. Målsättningen med alla reformer var ju att bättre kunna föda folket vilket man väl också gjorde . Men sedan vet vi ju hur det gick.

Under hand har det tillkommit torp, det första som omnämns i huförhörslängden (1778-89)är Dr Erik Persson född 1766 i Omne Nordingrå gift med Anna Olsdotter från Sjöland brukade ett torp 1797-1817 efter några år som arrendator i Berg , hemmansägare i Westmarkum . Sonen Erik ”tillskiftar” sig 1831 Nyland No:1 Vilket torp det var kan jag inte utröna, det kan vara det torp som omnämns i protokollet från laga skiftesdelningen som den” gamla torpplatsen” några hundra meter väster om nuvarande 1:12 eller de torp som omnämns i ett kontrakt 1820 (Nordingrå tingslags häradsrätt 26 april 1845 § 52)öster om byn den sk Backen eller.” Norstubacken”, kallas här Per Pessontorpet.

Från No:2:3 såldes 1840 ett torp med åker i dsk. Västeråkern och” som gårdslandet hela övre gälan ovanföre min storbyggning”(Nordingrå tingslags häradsrätt 20 maj 1845 No:121) Här kallat Jon Nilssontorpet.

Änget No:1 eller Björnhuvve numera Nyland:2:9 I mitten på 30talet Koperativa butik.

Erik Sandin Docksta köper 1869 av Per Jonsson en tomt mitt emot Dynäs vägskäl och drev divhandel en verksamhet som Petrus Edman övertog 1884 och drev fram till 1919,

Drävja

har den kallats , den västra delen av byn, men tydligen inte kallats Drävja i officiella handlingar förrän ca.1830 .Där fanns då både nedre och övre Jervasvedjan som ibland,vad jag förstår, även kallats Nyåkern. Varför Järved kommer in har jag inte lyckats reda ut. Gränsen mellan Nyland och Utanskog bestämdes vid en förrättning 1791(kan läsas på Lantmäteriets sidor ”Historiska kartor Vibyggerå socken Nyland 1-2 Gränsbestämning 1791”)där konstaterades att samtliga Byamän i respektive by godkände rågången som den befanns mest för att slippa stänga om ”hàge”(rågången) Vid örtuga delning i början på 1830 talet fastlades de gränser mot grannbyarna som gäller än. Nyland gränsar ju mot Järved där, kanske anledning nog att kalla svedjorna som man gjorde. Laga skifte förrättades 1855-60 där kallas området Drefjen och beboddes av tre torpare Per Wedin Erik Olofsson Per Nilsson.

Men först var vad jag förstår Skarprättaren Magnus Jarl som med kontrakt 8 juni 1820 köpte av sin svåger Jakob Jonsson i Nyland livstids rättigheter på ”nergervasvedjan”. (Kontrakt av den 8 juni ur Nordingrå häradsrätts småprotokoll den 25 maj 1845 No:177)Jarl blev kvar till1828 när han sålde torpet till Jon Persson i Utanskog och flyttade till Risnäs. Persson ägde torpet till 10 mars 1831 då det såldes till avskedade Rotebåtsmannen Nils Nilsson Back vilken dog 1833 och änkan blev ensam med barnen. Samma år dog även Jarls hustru Sara Jonsdotter och 35 gick hemmanet i Risnäs under” klubban”. Året därpå den 24 juni gift Jarl sig med Nils Backs änka Greta Persdotter och var åter i Drävja. Men han hamnade på obestånd och tvingades avyttra en del av torpet och blev arrendator. Torpet inräknade nu även Östanbäcksskiftet som gränsar mot Överdal .

1843 blev Per Nilsson ägare till nedre svedjan. Han betalade 50 RD årligen till summan 355 RD ”till dess ”köpesumman fullo gulden blivit”( Kontrakt av den 28 juli 1842 ur Nordingrå häradsrätts småprotokoll den 21 maj 1845 No: 177 No:2)men med förbehåll att Jarl och hu. Skulle bo kvar ett år. Jarl dog 1844. Per Nilssons dotter Greta och maken Johan Persson köpte sedan torpet i april1871men köper 1881 granntorpet 2:7 av Nils Vigren.

1884 sålde jordägaren Per Johansson sitt hemman i Nyland och bosatte sig i det då lediga torpet där man bor till hans död 1901. I mars 1890 när Per Johanssons hustru Sara Ersdotter dör säljs torpet på auktion för att säkra döttrarnas arv enligt en avhandling den 17 oktober 1891 till NO Westman i Nyland som ”tranporterade”köpet till Jonas Östman och hustrun Sara Katarina Jarl som var född på torpet.Nuvarande 1:9

Övre Jervasvedjan såldes av byamännen enligt kontrakt de 30 juni 1842 sedan Jarl avstått den till Per Nilsson och Greta Olsdotter Där Per var son till Nils Back och Greta Persdotter , Jarls andra hustru. Övertogs eter Jarls död av änkan Greta Persdotter till hennes död 1865 Då Jarls dotter Sara Kajsa och maken Jon Jonsson Östman övertog den delen, som då kallades Nyåkern,fram till 1873då familjen avflyttade till Sundsvall kvar bodde Gretas barn Anna Brita och brodern Nils. Anna gifte sig 1868 med Erik Olofsson i torpet bredvid, Sedan 1873 i familjen Wedins ögo.

1827 den 28 januari sålde Erik Jonsson och Olof Olofsson en torplägenhet i drävjen till Jan Persson ifrån Mjällom och Anna Persdotter från 2:2, han dog dock 1829. Hon gifte 1831 om sig med Erik Olofsson från 2:2 Olofsson blev änkling 1866 han gifte om sig 1868 med Anna Brita Nilsdotter som nämnts ovan.1881 blir Johan Persson ägare till torpet men flyttar 1885 till Nätra. Erik (Samuelsson) Näslund köper 1886 torpet.

Jon Jonsson sålde enligt kontrakt daterat 21 januari1834 ” Vest om Nylands by Drävjen kallad det 2ndra vestersta och det återsta skiftet det mig nu tillhöriga” till Per Wedin och hustrun Brita Andersdotter. I köpet ingick ”en stallbyggnad och en lada”, någon verksamhet hade tydligen tidigare varit på torpet. Per Wedin var skräddare och ägde torpet fram till 1862 då NE Dalenius Sterbhus tog över (mtl) fram till 1870 när Samuel Viberg och hustrun Märta Lisa Danielsdotter tog över fram till 1897. Olof Westin från Dynäs köpte torpet 1898 sonen John tog sedan över.

Händelser i Sverige och Världen under samma tid.

Ur Alf Henrikson Svensk Historia.

1921. Kvinnlig rösträtt.

1922. Mussolini tar makten i Italien . 1919 Åttatimmarsdagen.

1917. Ryska revolutionen

1914 Första världskriget bryter ut.

1910. Inkomst och förmögenhetsskatt.

1901. Första nobelpriset.

1897. Marconi’s radio.

1893. Diesels motor.

1889. Eifeltornet.

1878. Metersystemet införs.

1865. Slaveriet upphävs i USA.

1858. Konventikelplakatet upphävs.

1851. Första gipsförbandet.

1842. Folkskoleförordningen.

1832. Göta kanal invigs.

1827. Förordning om laga skifte.

1820. Ampere skiljer mellan spänning och strömstyrka.

1814. Unionen med Norge.

1805. Homeopatin uppfunnen.

1792. Kungamordet på operamaskeraden.

1789. Franska revolutionen.

1773. Tortyren avskaffas i Sverige.

1757. Storskifte.

1747. Upptäckten av betsocker.

1734. Sveriges rikes lag.

1713. Kalabaliken i Bender.

1709. Slaget vid Poltava.

1700. Slaget vid Narva.

1697. Slottsbranden i Stockholm.

1686. Kyrkolagen.

1676. Slaget vid Lund.

1658. Freden i Roskilde.

1645. Freden i Brömsebro.

1632. Slaget vid Lützen.

1613. Sverige förlorar åter Älvsborg till Danskarna

1600. Linköpings blodbad.

1593. Uppsala möte.

1588. Spanska armadan går under.

1563. Sverige förlorar Älvsborg till Danskarna

1542. Dackefejden bryter ut.

Använda Förkortningar

hfl – Husförhörslängd.

mtl – Mantalslängd

fb - Födelsebok

Bengt Nyberg

mer information mail hit